Jag är skribent för konstnättidningen Volym. Det innebär att jag skriver om aktuella konstutställningar i Östersund. Upprinnelsen till det hela var en kurs som Konsten (Region J/H konstverksamhet) arrangerade för några år sedan. Ida Rödén som är redaktör för Volym lärde oss konsten att skriva om konst. Några av oss kände oss därefter manade att recensera konst för Volym. Det roligaste med uppdraget är att jag kommer i väg på konstutställningar och att jag ”tvingas” sätta in konsten i ett vidare perspektiv. Jag brukar också läsa andras recensioner på Volym med stor behållning. Det ger en väldigt bra bild av vad som händer på konstfronten i landets norra delar. Med tiden har jag också bekantat mig med de olika recensenternas ”ingångar” och referenser. Någon refererar alltid till historiska händelser, en annan till filosofiska resonemang, den tredje till samhällsfenomen. På så sätt blir jag liksom lite bekant med skribenterna. Det jag själv brukar gå igång på är konst som drar åt det existentiella. Vad innebär det att vara människa? Hur beter vi oss bland andra och hur förhåller vi oss till våra egna liv och kroppar?
Min senaste text handlade däremot om något mer handfast och praktiskt: Hur gör man en bra konstutställning? Efter att ha sett många utställningar slås jag av att en del visar upp för många verk. Det gäller framför allt ovana utställare, vilket inte är så konstigt. Med mina tips hoppas jag att konstnären tänker till ett extra varv när det framför allt gäller urval. Här finns också allmänna råd som förbättrar vilken utställning som helst.